Bakgrund
1990 fick Donald Forsberg i uppdrag av UNICEF att skriva en sång om barnens syn på sin tillvaro på vår jord. En jord för oss alla uruppfördes samma år på Internationella barndagen på Skansen. Låten sjöngs av ett femtiotal barn från olika musikskolor i Stockholm med omnejd.
Bilder från skansen
Åren gick och låten föll i glömska ända tills Donald Forsberg en dag hittade texten i sin byrålåda. En text som tragiskt nog är mer aktuell i dag än när den ursprungligen skrevs. ”Våran jord den gråter sakta stiger tårars flod”, ger associationer till våra smältande glaciärer. Att ”morgondagens himmel alltid skall vara blå, låt barnen känna att jorden skall bestå” är ingenting annat än våra barns vädjan om sin egen framtid.
I denna nytappning har låten döpts om till Crying Earth. Det är en dyster titel, men vi måste använda uttryck som får folk – och i synnerhet våra makthavare – att vakna upp.
Tanken med projekt Crying Earth är att skapa en musikalisk stafettpinne som via barnens spontana sätt att utrycka sig på, och på olika språk, skall gå vidare ut i världen.